lördag 28 november 2009

Vad gäller Mästaren finns inget som heter avstånd

Vår japanske chefsinstruktör, vars titel är Saiko Shihan, är en sann förebild.
Jag har haft förmånen att träna för honom både i Japan och på våra årliga europeiska träningsläger.

Saiko Shihan talar inte ofta om filosofi.
Han undervisar karate-do. Han är karate-do.

Han personifierar andlighet genom att vara helt i det dagliga livet.
Saiko Shihan är tekniskt sätt en mästare, men som budoutövare en Mästare.
Vänlig, anspråkslös, tålmodig och inspirerande.

Bäst är det sagt av en klubbmedlem som kom hem från träning i Japan tillsammans med sin sambo: När vi kom hem ville vi bara vara snälla mot folk.

De hade blivit undervisade i karate-do. Genom att träna fysiskt och vara i närheten av Saiko Shihan hade de sannerligen blivit undervisade i den andliga sidan av karate-do.

Jag har beklagat att jag inte haft tid och pengar att vara mera i närheten av vår Mästare. Tills jag läste en buddistisk text. En döende utövare säger att hans Mästare inte behöver tillkallas eftersom "Vad gäller Mästaren finns inget som heter avstånd". I hjärtat är Mästaren och eleven detsamma.

Nu har jag inte kommit så långt på någon väg (do). Men det slog mig att eftersom jag haft förmånen att se en del av Saiko Shihans vishet och välvilja - hur kan det då vara en ursäkt för mig att lägga det budskapet åt sidan på grund av fysiskt avstånd.

När jag har känt i hjärtat vad han vill förmedla är det bara att jobba på. Jag vet hur Saiko Shihan förhåller sig till mig och andra medmänniskor - och dit ska jag sträva. Jag kan inte förvänta mig att han ska hålla mig i handen medan jag utför mitt arbete - och det vore verkligen att svika vår väg att inte försöka.

/Emma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar