torsdag 23 december 2010

Vintersolståndet

Fem hjältinnor med fokuserad energi gav sig ut i skogen vid Bögs gård i går för att fira vändningen och hedra mörkret.

Rimtursarnas skog var vacker och vit, sjön låg frusen under snön, men mycket rörde sig runt elden - inte alla steg var våra.

Vi kallade och blev hörda, trummade för livets återkomst och blotade i elden.

Tacksamma drack vi varmt runt Börje och delade kakor med småfolket.

Det var stor kyla i skogen, stigen hem bland snötyngda granar lystes i stråk av den fulla månen. Gammelmor som visade sig när vi var klara med ceremonin - den vackraste presenten.

Bilens termometer visade 26 grader minus - Hell Skade och vinterkyla! Hell de andliga krigarna som trotsade den!

Kraaa!
/Munin

tisdag 21 december 2010

Jul - en hednisk högtid

Samfundet Forn Sed Sverige (tidigare Asatrosamfundet) hade en liten kul grej förut, ett test: Är du hedning?

Så här skrev de om julen:
Jul har en stark hednisk förankring i Sverige. I många länder kallas högtiden Kristusmäss (Christmas), men i Sverige har vi behållit det gamla namnet jul som är kopplat till julens gud Jolnir, ett gammalt namn för Oden. Precis som vid midsommar så firar vi årstidernas växling - midvintersolståndet.

Enligt den gamla seden är detta en tid att önska varandra och Moder Jord "Árs ok fridr", god årsväxt och fred/frid.

Vissa må fira jul till minne av Jesu födelse, men det är ett senare påfund.

/Emma

söndag 12 december 2010

Vinter i skogen



Mörkt och kallt. Men inte helt mörkt eftersom snön gör skogen ljus. Och inte helt kallt eftersom jag och Korpsyster tänder en eld...

Inte kallt eftersom trumman sjunger mig varm.

Det är ett golv av mossa under snön. Under golvet finns något annat vi bara kan ana. Kanske är det i själva verket ett tak?

Vi låter det vara, låter allt vara. Trummar och sjunger till vintern och kylan. Tackar för allt vi erbjuds bara för att vi vandrar här på Moder Jord.

Där ute bor en del av min själ.

/Emma

tisdag 7 december 2010

Tao för soldater

Man läser så mycket konstigt om krig, om soldater som skjuter civila - soldater som leker Gud.

Varför måste mänskligheten hela tiden upprepa sina misstag?
Skulle männen i den danska filmen kunna "enter a battle gravely, with sorrow and great compassion, as if they were attending a funeral"?

Jag tror stenhårt att "violence even well intended, always rebounds upon oneself".

Vi läser vidare ur Tao Te Ching av Lao Tzu, översättning av Stephen Mitchell.

Weapons are the tools of violence;
all decent men detest them.

Weapons are the tools of fear;
a decent men will avoid them
except in direst necessity
and, if compelled, will use them
only with the utmost restraint.
Peace is his highest value.
If peace has been shattered,
how can he be content?
His enemies are not demons,
but human beings like himself.
He doesn´t wish them personal harm.
nor does he rejoice in victory.
How could he rejoice in victory
and delight in the slaughter of men?

He enters a battle gravely,
with sorrow and with great compassion,
as if he were attending a funeral.


/Emma

tisdag 30 november 2010

Magi?

Magi är ett ord som drar vissa människor till sig som nattfjärilar till lågan. Magi är också ett ord som används för vissa människors vardagliga aktiviteter. Magi kan också vara ett ord som får människor att slå bakut (även om de tycker att häxbränningarna var lite att ta i).

Själv sysslar jag inte med magi.
Att sitta i stillhet och trumma för att sända hjälp till någon är inte magi.
Att dra runor när man behöver vägledning är inte magi.
Att göra en resa för att möta kunskap utan fysisk kropp är inte magi.

Det är helt enkelt att utnyttja sin förståelse av hur universum fungerar på ett sätt som inte skadar utan tvärtom gagnar människor.
Det är inte magiskt att runan ger riktig vägledning - det är så runor fungerar om man handhar dem på ett riktigt sätt.

Jesus var död i tre dagar och återuppstod sedan från de döda - magi?
Han föddes av en jungfru - magi?

Jag vet inte, fråga någon som är kristen.

Bara orden: "Gör mot andra som du vill att de skall göra mot dig" - rymmer otroligt mycket acceptans, var och en vill nog att vi ska göra lite olika saker - men alla vill de att vi ska göra gott.

Om inte Jesus (som var mycket klok) radade upp en massa sätt att göra gott på fel sätt behöver kanske inte hans efterföljare ha det som hobby heller.

/Emma

tisdag 9 november 2010

Gud i oss alla - enligt Lossky



Ljus av ljus heter boken med teologiska texter av Vladimir Lossky.
Lossky pekar på att Gud finns i oss alla och jag jämför med Buddanaturen som vi alla äger enligt buddisterna.

Lossky funderar kring hur någon kan vara satt att predika över andra när vi alla har lika värde i Guds ögon och faktiskt lika mycket Gud i oss.
Han har även mycket intressanta tankar kring tid. Att tiden som går och evigheten är beroende av varandra. Upphör tiden som vi känner den upphör även evigheten. Men utöver detta finns sfären där Gud dväljs - helt utanför vad vår tiduppfattning kan tänka sig - jag tänker här på Tao, flödet som går utanför tid och rum.

Jag är ju inte kristen och jag kan helt enkelt inte med arvssynden - tanken är bisarr för mig.
Men Lossky får mig att förstå det fantastiska, nästan obegripligt stora, i Guds kärlek genom att berätta om Jesus. Om man bortser från att Sonen skulle frälsa oss från våra synder och tänker tanken att Gud sänder, och Jesus (som är både gud och människa) väljer att komma till jorden för att lära känna människorna. För att finnas hos oss kommer det gudomliga till människan - faktiskt i människans kropp - och får känna på svek, smärta och död.

Och i fråga om döden håller jag med Lossky - den är inget slut och inget nederlag, döden är transformation. Just den insikten (hur man än ser på en ev. fortsättning) är nyckeln till att släppa en av människornas största rädslor, och på ett sätt faktiskt bli osårbar.

Om Luther kan ta ett steg åt sidan kanske vi kan anamma Mäster Eckhart istället när han utropar: Ögat jag ser Gud med är samma öga varmed Han ser mig!

Tyvärr hann lånetiden gå ut innan jag var färdig med boken men jag ska köpa den och läsa färdigt. En sådan här bok vill jag ha i bokhyllan för att kunna plocka fram ibland och fundera vidare över.
Lossky inspirerar mina tankar.

/Emma

fredag 29 oktober 2010

Rhodos - himla trevligt ställe!

Har tillbringat en knapp vecka i Kolymbia på Rhodos.
25 grader varmt och soligt, varmt i havet och ett spännande berg att klättra i med getter och svindlande stup.

Eftersom det var sista veckan på säsongen var det lugnt och skönt. Man kunde ströva på tomma hotellområden eller på stranden under fullmånen...

Dessutom hade vi all-inclusive, förlåt mig mina forna fördomar - maten var mycket bra! Och det var verkligen ALL inclusive, mat, öl, vin och glass hela dagen till de som ville.

För 15 år sedan var jag i Rhodos stad och min bild av hela ön blev något färgad av den trista upplevelsen... men nu är jag närmast förälskad - Kolymbia, jag kommer tillbaka!

/Emma

söndag 17 oktober 2010

Frostens offer

I går skedde det.
Krassen som lyst upp trädgården med sina gula, orangea och röda blommor låg som en grön massa bortom all räddning.

Från de vackert röda, odefinierbara träden hade varje löv blåst till marken.

Obevekliga, höstliga frostnätter.

Men lönnen! Täcker gräsmattan med löv och har fortfarande en krona full av färger. Hur går det till?

Det är klart och soligt, liksom förra veckan, så jag blir inte ens melankolisk. Men om lönnen ger upp och det börjar regna är det nog dags för portvin och poesi...

/Emma

tisdag 5 oktober 2010

Gerotranscendens

Svenska Dagbladet har i dag och i går artiklar om gerotranscendens (gero = gammal, transcendens = överskridande) Det innebär att vara med om förut okända dimensioner i övergången till ålderdomen.

I går var det en intervju med en dam som verkligen tagit till sig friheten med att bli äldre. Medvetet lät hon humorn och glädjen finnas i vardagen, liksom tacksamheten och lyckan i de små tingen.

I dag intervjuades sociologiprofessorn Lars som skapat själva teorin runt gerotranscendens. Han skulle gå i pension och säger "Wow, vad spännande!" om att kliva in i ålderdomen.

15 kriterier finns det för denna typ av åldrande, några av dem är:
Mindre rädsla för döden, Djup glädje över små händelser, Självcentreringen minskar, Man kan strunta i sociala masker och bli mer sig själv, Konventionerna styr mindre och man upplever en lekfullhet, Materiella ting intresserar en mindre, Man blir mer tolerant och mindre tvärsäker.

Allt det här är saker som jag kopplar samman med andligt växande.
Är det så att vi, om vi välkomnar det, får andligt växande "på köpet" när vi blir gamla?
Nog är det väl därför man säger "gammal och vis"!

Vänlighet, självinsikt, ödmjukhet, en mild humor - det är saker jag mött hos de som verkligen närmat sig mysteriet. Det stora mysteriet att det inte finns något mysterium, magi är inget annat än att se klart som det verkligen är. Att växa andligt är att komma närmare ens riktiga jag.

Kanske behöver vi inte vänta tills vi blir gamla? Kanske kan man öppna portarna till visheten tidigare om man vågar...

Eller är det så att man inte riktigt får det andliga växandet "på köpet", är det så att man får det för att man betalar med ett långt livs upplevelser och erfarenheter?

Till gerotranscendensen hör också en djup känsla av samhörighet med andra. Så låt oss inte vänta på ålderdomen - vårt land, hela samhället och ditt kvarter, ditt hus och ditt vardagsrum välkomnar säkert lite mer vardagsglägje, osjälviskhet och humor redan i dag.

/Emma

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/gun-var-inte-senil-hon-bara-aldrades_5448873.svd

fredag 1 oktober 2010

Dao De Jing och den feminina principen

Jag har läst Göran Malmqvists översättning av Dao De Jing (ofta skrivet Tao Te Ching).
Han skriver i inledningen mycket om hur det historiska Kina såg ut så att man ska förstå i vilket sammanhang detta författades. Han skriver också om hur den feminina principen hyllas i verket, att manligt och kvinnligt skall balanseras men att den feminina (mjuka) principen alltid övervinner den maskulina (hårda).

Varför ser jag då inte detta i texten?
Kanske för att den trots allt är skriven utifrån och möjligen för att den är skriven av en man. Det senare motsägs dock av Stephen Mitchells översättning till engelska under namnet Tao Te Ching.

Där Malmsten vill förklara med ord (även i själva texten) lägger Mitchell bara mysteriet i mitt knä. Jag upplever snarare än förstår, han når det ickeintellektuella och rör något mycket djupare, vilket också varit hans ambition.

"If I haven´t always translated Lao Tzu´s words, my intention has always been ta translate his mind."

Kanske lyckas han med detta eftersom han studerat Zen i 14 år.

Mitchell skriver vidare: "The reader will notice that in the many passages where Lao Tzu describes the Master, I have used the pronoum "she" at least as often as "he". The Chinese language doesn´t make this kind of distinction: in English we have to choose. But since we are all, potentially, the Master (since the Masters is, essentially, us), I felt it would be untrue to present a male archetype, as other versions have, ironically, done. Ironically because of all the great world religions the teaching of Lao Tzu is by far the most female."

Malmqvists översättning talar säkert klarare till vissa, gott så, men en liten jämförelse nedan kanske gör andra benägna att söka vidare i Taos (eller Daos) mysterier.

Malmqvist, vers 7:

Himlen är evinnerlig, Jorden består.
Att Himlen kan vara evinnerlig och Jorden kan bestå beror på att de inte existerar för sig själva.
Det är därför som Himlen kan vara evinnerlig och Jorden bestå.
Av den anledningen håller sig Den helige mannen i bakgrunden
och framstår därigenom som den främste;
genom att hålla sig själv utanför bevarar han sin integritet.
Är det inte genom att avsäga sig privata intressen som han är förmögen att bringa dem till fullbordan?

I Mitchells översättning;

The Tao is infinite, eternal.
Why is it eternal?
It was never born;
thus it can never die.
Why is it infinite?
It has no desires for itself;
thus it is present for all beings.

The Master stays behind;
that is why she is always ahead.
She is detached from all things;
that is why she is one with them.
Because she has let go of herself,
she is perfectly fulfilled.

/Emma

torsdag 23 september 2010

Höstdagjämning och fullmåne

Det är dags att tacka för sommaren. Att glädjas åt skörden och släppa taget.

Vi går in i mörkertiden. Vänder blicken in mot oss själva, in mot mysteriet.

Gammelmormor Fullmåne lyser i natt. Också hon ska vända tillbaka. Det cykliska utanför och innanför.

Det är tid för annat nu.
Dagen och natten lika långa inför skiftet.

Jag tackar dig Gudinna för löftet som är våren, för överfödet och det vilda växandet som är sommaren, för stigen mot mörkret som är hösten och för mörkret i mörkret som är vinternatten.

Av Jord är jag kommen, till Jord skall jag återvända.

/Emma

onsdag 22 september 2010

Ny bok av Kajsa Ekis Ekman


Ny intelligent och spännande bok av Kajsa Ekis Ekman "Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan".
Kolla inledningen på DN:s recension nedan:

Prostituerade och surrogatmödrar beskrivs ofta som affärskvinnor och madonnor – aldrig som offer, eftersom det skulle avslöja för­övarna. Maria Sveland får gåshud av Kajsa Ekis Ekmans knivskarpa resonemang om exploateringen av fattiga kvinnors kroppar.

Det händer ibland, men alltför sällan, att man får gåshud för att man läser något som är knivskarpt argumenterat. Kajsa Ekis Ekmans ”Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan” är en sådan bok som lämnar mig full av nya tankar. Det handlar om prostitutionsdebatten där Ekis Ekman hittar fascinerande likheter med diskussionen kring surrogatmödraskap.


Köp och läs!

/Emma

lördag 28 augusti 2010

Yrkesskada - post traumatiskt stressyndrom

Undrar vad man skulle göra om 68% av alla lärare kunde diagnostiseras med PTS?
Eller 68% av alla politiker? Eller om 68% av alla läkare fick en yrkesskada lika allvarlig som krigsveteraner, våldtäktsoffer och torterade flyktingar?

Eller om majoriteten av dem blivit misshandlade? Eller utsatta för övergrepp som barn av i snitt fyra förövare?

Jag frågar egentligen dig som tycker att prostitution är ett yrke som andra, eftersom det här är fakta om människor i prostitution.

I Melissa Farleys omfattande undersökning med 854 personer som befann sig i eller nyligen varit i prostitution i nio länder kan man läsa att 63 procent hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av i genomsnitt fyra förövare. Under tiden i prostitutionen hade 71 procent blivit misshandlade. 68 procent uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom och deras symtom var lika allvarliga som för krigsveteraner, våldtäktsoffer och torterade flyktingar. 89 procent uppgav att de ville lämna prostitutionen om det var möjligt.

/Emma

måndag 5 juli 2010

Time out

I dag ska jag göra en lyckad axeloperation och sedan bli bättre och bättre ända till hösten då jag är fit fot fight igen.

Läs recensioner och köp min bok på www.trombone.se

Betänk vad Konfucius sa om den upphöjde:
När förvärv kommer i sikte ägnar hon en tanke åt rättfärdigheten.

Gäller transaktioner, saker och människor.

Glad Sommar!
/Emma

lördag 3 juli 2010

Shinto

Shinto är den japanska urreligionen, sprungen ur vördnad för naturen, himmel och jord. Den "gudomliga" energin kallas Kami (väldigt förenklat) och finns i ren ursprungsform liksom i vattendrag, berg och sjöar. Det "gudomliga" finns även i människor, träd och växter.

Så här beskriver Grand Master Motohisa Yamakage vad man kan uppnå genom bönen:
"...your inner mind will be filled with waves of love, harmony, truth and peace, which are the true nature of Kami. --- Bathed with the love and goodness that is Kami´s life penetrating through heaven and earth, you will understand how ignorant human beings are when they hate or quarrel against one another."

Han talar vidare om "the Kami within each one of us."

Vårt diamantmedvetande, vårt hjärta av guld - vår fulla potential.

Alla dessa vackra religioner som talar om vad människan egentligen är och hur vi borde förhålla oss till varandra och jorden vi bor på.
Felet är inte att alla vägar bär till Rom - felet är att vi människor har så fasansfullt svårt att välja EN av dem och hålls oss på den tills vi är framme.

Det talas också i Shinto om en shamansk drottning, Ohirume no muchi, som bland annat vördade solens Kami och till slut förenades med den...
Vidare skall Shinto utövas efter det landskap och de traditioner dess utövares land bär på. Kanske är det helt enkelt så att jag utövar en form av svensk Shinto.

Läs gärna "The essence of Shinto - Japan´s spiritual heart" av Motohisa Yamakage. Börja med efterordet, fotnoterna och Appendix 1. Risken är annars att man blir förvirrad och tappar läslusten av de detaljerade beskrivningarn av utövande som fyller en stor del av boken.

Men hjärtat i Shinto är också hjärtat i människan - och Det Stora Mysteriet.

/Emma

söndag 27 juni 2010

Bygg din egen trumma

Reklampaus.

Bygg din egen trumma - en inre resa

18-22 augusti kan Du åka till Ann & Bengt i Lomsjö mellan Åsele och Dorotea för att bygga Din egen trumma.
För 3500 kr får Du mat, logi, trumpinne och material till trumma.

Mer info: 070-259 25 12 eller rombyab@yahoo.se

Slut på reklamen - kom tillbaka!

/Emma

torsdag 17 juni 2010

Sommarsolståndet

Jag reser bort för att fira sommarsolståndet den 21:a juni, sedan firar jag det en gång till på midsommarafton med familjen.

Midsommar står för frid, fred, fröjd och glädje. Precis som runan Wynja.

Wynja är glädjerunan. En sammanfattning av kosmos och varat som ler förnöjt längst inne i de minsta beståndsdelarna, som sjunger tyst av humor genom hela universum.
Wynja står för förmågan att se utan att döma. Att glädjas oskuldsfullt som ett barn. Att njuta av det som livet bjuder.

Men midsommar står också för fruktbarhetsväsen och magi, Gudinnan och Gudens dans. Ett tillfälle att glädjas åt det Stora Mysteriet som inte kan förstås.

Vi kan bara fira livet självt.

/Emma

Som har ont och väntar på ny operation, därav det minskande flödet här...

onsdag 16 juni 2010

Wrong Shui

A lesson from the Master

It had been raining all day. No one had stopped to buy flowers all afternoon. Master Eu had spent much of the day completing a 1:32 scale model of a Green Lipped New Zealand Mussel. Afterwards I watched as he took time out to butter the inside of an empty Pringles tube. His concentration brooked no interruption. He was at one with his task. And at one with the uiverse.

I was contemplating what he had told me the day before. He had said, "Rhythm is a dancer".
It made no sense. But it made perfect sense.
That was the wonder of Master Eu.

And it was then that he summond me to his side, shared an Aztec bar with me, and said with a slight radish in his voice,
"If we only get out of life what we put into it, why not keep it in the first place and save a lot of wasted time and effort?"

How true.

Sök fler visdomar i Little book of wrong shui - how to drastically improve your life by basically moving stuff around. Honest. av Rohan Candappa´s.

/Emma

onsdag 9 juni 2010

Ulf Kristersson i Stockholm stadshus ljuger

Eller har bara inte varit ute i verkligheten, vad vet jag.
Läs nedan:

Moderaterna i Stockholms stad & länUlf Kristersson: Färre hemlösa bodde på härbärge 2009Publicerad av admin på 18 mars, 2010 Under varje natt 2009 har staden levt upp till tak över huvudet-garantin som infördes i Stockholm år 2000. Den innebär att alla hemlösa som inte själva kan ordna nattlogi erbjuds en plats för natten av socialtjänsten. Sedan införandet av Hemlöshetsjouren 2009 har färre personer behövt söka sig till stadens härbärgen. Hemlöshetsjourens uppgift är att så många som möjligt ska få långsiktig kontakt med socialtjänsten i samband med nattlogi och istället komma i mer ordnade boendeformer

Får inte du uppfattningen att alla hemlösa erbjudits tak över huvudet i Stockholm 2009 - varje natt?
Men jag jobbade på ett lågtröskelboende 2009. Jag vet helt säkert (för jag var där - i verkligheten) att klienter hos oss blivit nekade plats på härbärge då de varit avstängda vid vårt boende. Inte avstängda pga hot eller våld utan för annat - det är alltså personer som har rätt till tak över huvudet.
Men Ulf - reality check, de fick sova i en trappuppgång eftersom de nekades en säng på härbärge.

Hör av dig till mig om det är annat i verkligheten du undrar över!

/Emma

fredag 4 juni 2010

Studenttider

Lycka till studenter, med den ljusnande framtiden som är Er.

En del skit efter de äldre generationerna får ni väl plocka upp men annars bestämmer ni själva var skåpet ska stå och hur ert liv ska bli.

Sträva efter lycka. Ett högt satt mål - men varför sikta lägre?
Kom bara ihåg att sann lycka kommer inifrån.

Jag rörde mig med pengar en gång i tiden. Åt på de finaste restaurangerna, beställde flera flaskor champagne per utekväll och bodde med pool och sparrisodling i trädgården... Men jag var inte lycklig. Jag var ganska vilsen och väldigt ofärdig med mig själv. Längst inne en ganska sorgsen person.

Får du pengar är det en bonus - men det har inget att göra med hur lycklig du är. En del blir tvärtom besatta av att hålla sin höga levnadsstandard och status så att pengarna blir deras direkta olycka.

Sann lycka kommer inifrån, förhoppningsvis till Dig också.

/Emma

måndag 31 maj 2010

Vad är gud?

Gud / Edith Södergran


Gud är en vilobädd, på den vi ligga utsträckta i alltet
rena som änglar, med helgonblå ögon besvarande stjärnornas hälsning;
gud är en kudde mot vilken vi luta vårt huvud, gud är ett stöd för vår fot;
gud är ett förråd av kraft och ett jungfruligt mörker;
gud är det oseddas obefläckade själ och det outtänktas redan förruttnade kropp;
gud är evigheternas stående vatten;
gud är intets fruktbara frö och de nedbrunna världarnas handfull av aska;
gud är insekternas myriader och rosornas extas;
gud är en tom gunga mellan intet och alltet;
gud är ett fängelse för alla fria själar;
gud är en harpa för den starkaste vredens hand;
gud är vad längtan kan förmå att stiga ned på jorden!

/Emma

söndag 30 maj 2010

Myter om prostitution

Prostitutionsförespråkarna tycker att ett fritt val är bra - så länge de inte är de själva eller deras barn som gör det fria valet att prostituera sig. Det valet är till för "de andra" - undra vilka de där andra egentligen är, någon annan ras?

Här kan du läsa mer om varför det fria valet är en illusion i prostitutionsfrågan.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/20/samma-gamla-prostitutionsmyter

/Emma

fredag 21 maj 2010

Runor


Om man arbetar med den 24-typiga runraden som en uthark och börjar från början, startar man med Ur-runan.

Ur Ur-runan står för den skapande urkraften och ursprunget. I den finns Ginnungagaps skapande kraft och den närande kraft som representeras av urkon Audhumbla och hennes mjölkfloder.
Ur innebär gryning och början på en ny cykel eller process: en pånyttfödelse.
En mörk aspekt av Ur är oviljan att utvecklas och lämna det invanda - man ska inte stanna i gryningen för alltid, utan röra sig vidare.

Mer att läsa om runor, runmagi och shamanism finns i den utmärkta boken "Runmagi och shamanism" av Jörgen I Eriksson.

Den ger ett bra utgångsläge, men man måste naturligtvis söka sin egen kunskap för att arbeta med ett levande material. För att komma vidare från Ur...



/Emma

torsdag 13 maj 2010

Himmelsfärds dag

Förklarar för 5-åringen att de som tror på den guden (vissa i alla fall) tror att Jesus dog på korset, begravdes och återuppstod. Och for till himmelen för att vara hos sin pappa (mamman kom efteråt antar jag, eller om man ser tiden som ickelinjär kan hon ju ha väntat på honom där förstås).

"Jesus kunde lika gärna ha varit en tjej tycker jag", är sonens kommentar.

Javisst, budskapet är inte könsbundet.
Diskuterar inte det otänkbara i att någon på den tiden skulle ha lyssnat alls på en "galen" kvinna - till och med den "galne" mannen hade det ju ganska tufft.

Har ingen aning om hur tankarna gick i barnets huvud - han bjöd inte på någon förklaring. Kanske vet han att man inte kan förklara Mysteriet intellektuellt.

/Emma

onsdag 5 maj 2010

En svensk Lilja Forever



Följande text är tagen från UMO:s hemsida, ungdomsmottagningen på nätet.

"Jag tänkte inte på mig som prostituerad"
UMO bad Ellen, som haft sex mot ersättning, att skriva ner sina erfarenheter. Det här är hennes berättelse.

Jag minns inte första gången. Det var någon gång när jag var runt 12 eller 13 år. Jag var förmodligen full och sög av någon kille för lite pengar eller sprit. Tänkte inte så mycket på det. Ibland strippade jag på fester, men det var bara ”en kul grej”.

Jag visste att jag var bra på att få killar kåta på mig. Visst, de såg mig som en slampa, men jag visste också att de ville ha mig. Jag tyckte om det, fick bekräftelse. Men jag kunde inte berätta för andra. Mina vänner visste inte om vad jag gjorde och jag var bra på att ljuga.

Yngre män byttes ut mot äldre
Det fortsatte med någons morbrors svartklubb, inte någon cool svartklubb i innerstan utan en ganska sunkig källarklubb. Unga tjejer dansade och äldre män tittade på.

Nu byttes de unga killarna i min ålder ut mot äldre män. Jag strippade och lät dem ha sex med mig. Jag fick betalt och intalade mig själv att jag älskade det jag höll på med, att jag bara gjorde något som jag var riktigt bra på. Att jag skulle vara prostituerad eller hora var inget jag tänkte på. Så såg jag inte på mig själv.

Jag gjorde ju något bra. Det var struligt hemma och detta gav mig en känsla av att jag kunde ta hand om mig själv. Jag tjänade mina egna pengar.

När jag var 14-15 år började jag festa mer och ta droger oftare. Jag vet inte om jag sålde mig för att ha råd med droger, eller om jag tog droger för att kunna sälja mig.

Jag var ofta rädd, men drogerna och bristen på respekt för mig själv gjorde mig totalt likgiltig till allt som hände. Männen kunde vara aggressiva. Ibland blev de våldsamma och det hände att jag blev våldtagen och att de inte betalade.

Inte likgiltig från början
Jag var inte likgiltig från början. Första gångerna var jag så arg. Men när jag pratade med männen som jobbade på klubben där jag dansade så sa de bara att en hora inte kan bli våldtagen.

Det var efter en sån stökig kväll jag träffade Frank. Han tog med mig hem och plåstrade om mig. Han var förbannad på de på klubben som inte tog hand om sina tjejer. Han lovade att han kunde skydda mig, hålla mig trygg. Vi skulle göra varandra "tjänster". Så jag gick inte tillbaka till klubben utan började ”jobba” för honom istället. Han fixade kunder till mig och han hade olika lägenheter där vi kunde vara.

Jag var i femtonårsåldern och såg inte äldre ut än jag var. Det var det som många män gillade. Jag hade inte lärt mig om min egen sexualitet innan männen utnyttjade mig för sin. Min kropp var inte min längre. Jag gjorde skillnad på mig själv och min kropp för att överleva. Men minnen lagras i kroppen, den minns mer än hjärnan.

Även om jag intalade mig att jag gillade det jag höll på med mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag slutade gå till skolan, tappade kontakten med många av mina vänner och det var svårt att hålla kolla på alla lögner. Jag levde ett dubbelliv. Ingen från mitt vanliga liv visste någonting om klubben eller Frank.

När skulle jag komma ifrån helvetet?
Jag var hos Frank några gånger i veckan, ibland mitt på dagen och ibland hela nätter eller helger. Vi var några tjejer där. Jag var nog den yngsta av oss, men ingen var nog äldre än tjugo.

Det tog inte lång tid innan Frank också blev aggressiv, våldsam och krävde mer och mer. Jag tror att han till och med fick mer betalt av männen om de fick lov att vara lite "hårdhänta" med oss tjejer. Han tog hand om alla pengar och betalade oss i stället med sprit, droger och "beskydd" som han sa.

Där var jag från och till i tre år. Jag slutade tro att jag någonsin skulle komma ifrån Frank och helvetet. Jag började tro på honom när han sa att det enda jag var var en hora och att jag inte var värd något utom för honom. Jag var hans, tillhörde honom. Jag har alltid varit självständig och stark men nu var jag beroende. Jag var tyst för att jag var rädd, det hände att jag försökte ta mig därifrån, men han hade kontroll och hittade mig, hotade mig och så var jag tillbaka.

Jag började ett nytt liv
Frank var tungt kriminell, han åkte fast för något som inte hade med tjejerna i hans lägenhet att göra. Han fick ett långt fängelsestraff. När jag hörde om det stack jag från stan, jag var självständig igen och försökte få kontroll över mitt liv. Började på en skola, träffade nya vänner. Men jag hade många djupa sår. Jag bytte liv och pratade aldrig med någon om min historia, jag hade alltid ögon i nacken var alltid redo att fly.

Det gick fem, sex år innan jag hörde ifrån Frank igen, jag var tillbaka i min gamla stad när han ringde min mobil. Jag vägrade att hamna i hans våld igen, packade min väska och flydde från allt en gång till.

Min kropp är min
Denna gång fick jag genom en kvinnojour kontakt med en organisation som heter PRIS, Prostituerades Rätt/Revange I Samhället. De hjälpte mig att få plats på ett skyddat boende för kvinnor. Därifrån byggde jag upp mitt liv.

Nu är jag trött på att vara rädd och tyst. Jag pratade med de andra i PRIS och några vänner. Och så började jag skriva detta.

I dag är jag 25 år. Jag är drogfri och jag säljer inte min kropp – och jag är fri från Frank och männen som utnyttjade mig. Men jag har många ärr och sår. Ständigt är jag beredd att fly om det skulle behövas och det är jobbigt att gå runt med den känslan. Jag får hjälp att förstå och att läka. Nu vet jag att min kropp är min och att ingen kan äga mig. Och att det som hände mig inte var mitt fel utan att jag blev utnyttjad."

Allt det här hände alltså ett svenskt barn (myndig blir man vid 18 års ålder), här i vårt trygga land - och det var svenska män som köpte och våldtog henne.
Varför?

/Emma

lördag 1 maj 2010

Helig trumma från Jokkmokk




Har du funderat på att bygga dig en trumma?
En trumma att sjunga med i skogen, resa med trumslagen, hjärtslagen, trumma dig hel, trumma hela vår jord...


Jag ville gärna bygga en trumma. Men tid och plats och liv blev inte så i alla fall - vilken tur!
För uppåt fanns det redan en dröm, en vind, en tanke om en trumma som väntade på att byggas just åt mig.

I min väg kom en kvinnlig trumbyggare, konstskapare, lyssnare...
Det var mycket viktigt den här gången att min nya trumma skulle byggas av en kvinna. För en kvinna.

Den sjunger så vackert.
Den talar till mig och känns så bra i handen.
Den bär minnen, hemligheter, heligheter...

Den är ny kraft för mig.





Se fler trummor byggda av Gun Hofgaard på http://www.ge-hofgaard.se
...och mycket annat!

Tack Gun.

/Emma

Bilderna är från Guns hemsida, det är inte just min trumma.

tisdag 27 april 2010

Att se sig själv (i tidningen Hälsa)

Så kom jag med till sist då, i majnumret. Bilderna som togs i höstas kan väl lika gärna tas för tidig vår...

Och det är så bra - att se sig så där på håll, med lite distans.
Jag säger där i tidningen att jag har det väldigt bra. Och det har jag ju... men sanningen att säga har jag nog varit lite gnällig på sista tiden.
Jag gjorde en axeloperation som gick si sådär. Och en hel del smärtstillande har det varit några månader - men satt i perspektiv är det ändå en fjärt i rymden.

Ingen kroppslig smärta klår den själsliga. Jag har det bra.

Ibland behöver man en spegel som hålls upp så att man kan se sig själv klart och tydligt. Det är viktigt när chansen ges - titta inte bort. Titta ordentligt så att du vet vad som ska putsas bort, vad som ska behållas och vilken glans som behöver putsas fram.

Gör dina medvetna val.
Eller som det står i Lao Tzus "Tao Te Ching":

Must you value what others value,
avoid what others avoid?
How ridiculous!


/Emma

Köp gärna min bok "så mycket stolthet man har råd med" genom förlaget, www.trombone.se

fredag 23 april 2010

Rädda gammelskog!

Du vet väl att Du enkelt och gratis kan hjälpa till att rädda Sveriges gammelskog?

Gör detta till Din startsida http://ettklickforskogen.se/ och klicka gratis varje dag så skänker sponsorerna pengar till nästa inköp av hotad skog.

I riktigt gammal skog lever arter som inte trivs på andra ställen. Vill vi bevara vår biologiska mångfald måste vi också bevara den gamla skogen - hjälp till!

/Emma

torsdag 22 april 2010

Skönhet enligt normen

Nu ska man vara vårfin och vårfräsch och kanske vårflirtig och vårpigg.

Så i vems ögon ska vi vara fina?
Vem betraktar oss?
Vem dömer oss?
När vi betraktar oss själva, vem har lärt oss normen för skönhet, vems glasögon sitter på min näsa och får den att rynka sig?

Normen för skönhet växlar genom åren, ser olika ut i olika kulturer och varierar för olika åldrar.

Kanske ser jag piggare ut med mascara - men duger jag inte som jag är då? Om jag nu inte ser piggare ut än så här, är jag inte ok då?

"Någon" har bestämt att man ska ha färg på ögonfransarna, lagom mycket fett i byst och runt midjan, si och så långa byxor och så och si färgade läppar...

Jag vet hur jag blir mer attraktiv utseendemässigt, men jag vet inte längre hur det känns att vara lika mycket värd om jag skiter i allt det där. För jag dömer mig själv enligt normen för skönhet, lägger ett värderande i mina egna ögon när jag ser på mig själv.

Kanske borde jag istället för att tänka på att håret ser lite fett ut tänka: om jag vill passa in i normen vad gäller skönhet i vårt samhälle borde jag ha tvättat håret i morse.
Plötsligt har jag ett val istället för att döma och jag är alls inte säker på att jag vill passa in i någon norm, bestämd av "någon", bedömd av andra för mitt utseende.

När vi ser någon med mycket trånga jeans och lite pösande mage kan vi tänka - om den personen vill passa in i normen för skönhet i vårt samhälle borde den ha andra byxor.
När någon med ett iögonfallande födelsemärke i ansiktet möter oss kan vi låta bli att döma enligt någon skönhetsmall vi blivit påprackade och istället tycka att den här människan är fri och cool som inte tar bort det snarast med laser.

Att döma andra är att separera mig från dem, att påpeka att jag av något ytligt skäl skulle vara lite bättre.
Att döma andra efter utseendet är att låta min rädsla för att inte följa normen synas.

Att ständigt gå och fundera på hur jag eller andra ser ut är ett sorgligt exempel på hur vi uppfostras efter normer och värderingar som vi egentligen inte skriver under på.
Kan man inte befria sig själv kan man i alla fall befria människorna man möter och visa sant intresse för deras person - då är det troligast att man också får se deras riktiga, inre skönhet visa sig.

/Emma

söndag 18 april 2010

Grönsaker i parketten

Ah - vår!

Det kliar lite i fingrarna. Tar med sonen och botaniserar bland fröpåsarna...
Resultatet blir tomatfrön i en big-packlåda, en liten plastdrivbänk med rädisor och gräslök och blommorna från frö som är BARA hans.

Nu går vi varje dag och kikar: Titta, första grodden! Åh, ett litet, litet blad!
Är det varmt, är det vattnat, är det för soligt..?

Vi är lika fascinerade av denna fantastiska växtkraft både två. Lite därför var det väl som granen stod kvar så länge efter julen - det växte ju skott! 15 centimeter långa åt alla håll och kanter. En dag skulle den ut men när pyntet var borta blev det liksom ännu mer fantastiskt - det står ett träd och växer i mitt vardagsrum!
Den fick växa ett tag till.

Man får ta grönsakerna efter säsong så att säga.
Och naturligtvis är jag inte så galen att jag bryter upp parketten... men en liten champinjonodling i garderoben är ju inte fel.

/Emma

lördag 10 april 2010

"Fritt val" - ja, för den som köper sex

Men det "fria valet" att sälja är en myt om man betänker att de flesta börjar prostituera sig i 14-årsåldern, både i Sverige och internationellt.

Det 14-åriga barnet har naturligtvis ingen aning om konsekvenserna. Det 14-åriga barnet har inte utvecklat sin egen sexualitet.
I Sverige har 80% av ungdomarna med prostitutionserfarenhet varit utsatta för sexuella övergrepp.

Så det "fria valet" har bara könsköparen, han med pengarna och makten.
Han som väljer att utnyttja ett barn som redan vet att det inte duger till något annat. Ett barn som alltför ofta stänger av kropp och själ och fortsätter sälja sig i vuxen ålder.
Ett barn som helt enkelt fortsätter göra det som vuxna lärt det - att finnas till hands så att andra kan få utöva sitt fria val.

Läs källor och mera på http://www.kvinnofronten.nu/arsmote2010.htm#prostitution2010
- kopiera till din webbläsare.

/Emma

lördag 3 april 2010

...no time for love?

Madrid/Törnqvist

This starry bright night when I´m doing
my usual stroll
I guess all I get from this childish game
is a cold
But your window`s still lit up, I´ll wait
here and see
if I might catch a glimpse of that shadow
that keeps hunting me

The moon´s big and bright and he´s
quietly watching the scene
of the girl with her heart in her hands
and he knows what it means:
That it´s springtime again, and the foolish
are thriving
this is no time for reason, and probably
no time for love

Give me no answer, give me no truth
Just give that the light won´t go out
And I´ll be quite content, and indulge in the
scent
from the lilacs, who kindly are telling me
not to dispair

This starry bright night when I realize it´s
time to go home...
to go home.


/Emma

tisdag 30 mars 2010

Så det du vill skörda

Snabbt gick det när snön väl började smälta!
Vintergäck och snödroppar, krokus och tulpanknoppar...

Hög tid att så de frön som ska bära blommor och frukt i sommar. Hur vill du att resten av ditt år ska se ut?
Jorden har väl förberetts av vintervilan, nu ska planerna och önskningarna för resten av året ges konkret form och sättas ord på.

Ta en stund och fundera på vad du önskar. Gå ut i naturen om du kan, eller hitta ett träd eller en jordfast sten att tala till. Lägg ner en frukt, knäck ett ägg eller plantera symboliska frön för dina förhoppningar och drömmar.
Tala högt! Till den andliga sfär du har förbindelse med eller vänd dig helt enkelt till universum - uttalade böner blir hörda.

Jag önskar en varm och glad sommar. Jag önskar mig hel. Jag önskar att jag får mycket kärlek och får ge ännu mer.

Men tänk igen vad du ber om. Du kan få det på ett oväntat sätt, eller: universum ger det du behöver, inte nödvändigtvis som du vill ha det.

Att fira vårens dagjämning och våren själv är gammal sed. Nu kläds den i påskskrud och det må vara hänt - äggen bär ju helt sant på Det Stora Mysteriet.

/Emma

fredag 26 mars 2010

Guds innersta väsen feminint inom islam

Läser en fin liten utgåva med Rumis poesi (en sufier/islamsk mystiker). Den heter Vassflöjtens sång och något väldigt bra är det inledande förordet och de förklarande noterna - ah, ett ljus går upp...

Bland annat lär jag mig att "begreppet al-zat, vilket betecknar Guds innersta väsen, är feminint och att denna benämning kom att utvecklas i ibn al-Arabis läror. Hos ibn al-Arabi förkroppsligas Guds innersta väsen i en kvinnogestalt, persiskan Nizam..."

Läs boken! Översatt av Ashk Dahlén.
Förutom en ingång till förståelse för islam och sufismen ger den en fantastisk möjlighet att svepas med av Jalal al-din Rumis andliga kärlekspoesi.

/Emma

fredag 19 mars 2010

Dance your ass off!

TEALOGERNA bjuder in till Gudinnevecka i Stjärnsund, 21-25 juli.

Årets tema är Gudinnans dans och människans rörelse genom tiden

Ur programmet: Bronsålderskvinnans dans, Japansk Gudinnedans, Cirkeldans, Dervishdans, utställningar, uppträdanden, Bollywood, egyptisk tempeldans och mycket mer.

Fullständigt program och alla praktiska upplysningar på www.tealogerna.nu

/Emma

onsdag 17 mars 2010

Kärleken i religionen

Kärlekens religion står vid sidan om varje trosbekännelse.
Ty de som älskar Gud har ingen annan konfession än Gud allena!

Jalal al-din Rumi, sufisk poet. Denna islamske mystiker skriver också:

Förutan kärleken, förutan kärleken har vi inget annat verk!

Ren kärlek och medkänsla strålar obehindrat från oss och mot oss när vi står i harmoni med Moder Jord och Det stora mysteriet skulle jag säga.
Moder Teresa uttryckte det så här:

Vi längtar alla efter himlen, där Gud finns; ändå står det i vår makt att vara i himlen hos Honom i just detta ögonblick. Men att vara lycklig hos Honom nu innebär att:
Älska som Han älskar,
Hjälpa som Han hjälper,
Ge som Han ger,
Tjäna som Han tjänar,
Rädda som Han räddar,
Vara hos Honom dygnet runt,
Beröra Honom i Hans beklämmande förklädnad.

Dalai Lama har skrivit att en av de böner Hans Helighet tycker bäst om lyder så här:

Så länge rymden finns,
Så länge kännande varelser finns,
Finns också jag
För att hjälpa, för att tjäna
För att bidra så gott jag kan.

Liksom buddisterna tror jag att varje människa bär ett diamantmedvetande. En motsvarighet till "ett hjärta av guld". Frågan är bara om vi är villiga att putsa tills diamantens glans kommer fram, ge vårt eget hjärta av guld en chans att skina?

Kan vi följa Bodhisattva Tokmay Sangpo:

Om den inre fienden, hatet, inte tämjs,
vinner de yttre fienderna i styrka när man försöker tämja dem.
Därför är det de visas vana att tämja sig själva
genom de krafter som kallas kärlek och medkänsla.

Gudinna, stå vid min sida, öppna mitt hjärta och gör mig tillräckligt vis.
/Emma

fredag 12 mars 2010

Barnen

En del har svårt att umgås med barn.
Kanske har de svårt att umgås med människor helt enkelt. När man är med barn blir allt så påtagligt - man måste vara här och nu, precis som man är, annars blir det inget möte, ingen kommunikation.

Oftast är det jag som är stressad om mötet uteblir. Jag som går på i min egen värld utan att se barnet, utan att ta den hänsyn jag skulle till en vuxen.

Men när vi gör något tillsammans och tankarna inte är på vift, uppstår den mest fantastiska känsla. En känsla av samhörighet, lugn, kärlek och mening.
Just då finns inget viktigare i livet, kanske finns det helt enkelt inget viktigare över huvud taget.

"Oförståndigt nog delar vi in uppväxtåren i olika mognadsstadier. Det finns inte något sådant som tillfällig mognad, ingen åldershierarki, ingen högre eller mindre grad av smärta och glädje, hopp och förtvivlan.
När jag leker eller pratar med ett barn förenar sig ett ögonblick av mitt liv med ett ögonblick av barnets liv, och dessa båda ögonblick har samma mognadsgrad."
Janusz Korczak

Dessutom sticker ungarna hål på mitt ego och får mig att skratta - det är skönt med någon som ser livet från ett annat håll. Ett helt annat håll - men lika giltigt.

/Emma

söndag 7 mars 2010

Internationella kvinnodagen

Visst finns mycket att göra innan relationerna, samhället, nationen och världen blir jämställda.
Var och en får ta en liten bit i sin närhet som man faktiskt kan påverka och kolla läget. Hur ser det egentligen ut på din arbetsplats, i dina relationer - i dina drömmar?

En slant kan ni skänka till www.kvinnatillkvinna.se Plusgiro 901800-3

Den urgamla Gudinnan som dyrkats långt innan en-Guds-systemet kan ni lära känna bättre här www.tealogerna.nu

Kvinnor som kämpar för förändring och upprättelse hittar ni här www.nätverketpris.se

Men i många sammanhang har vi också kommit långt och det är dags att lyfta blicken, att höja medvetandet.
Att fråga sig hur en man ska vara, eller en kvinna, är i många sammanhang ointressant.
Hur ska en människa vara?

Jag tar mig rätten att se bortom kvinna och man, jag frågar mig själv:
Hur vill jag vara som människa?

Det är en lyx att kunna lyfta blicken så för kvinnor runt om i världen.
Det är också vår skyldighet att fortsätta framåt, vi som har möjlighet.

Till sist ett kärleksfullt tack till dem som aldrig vänt mig ryggen: mina systrar.

/Emma

torsdag 4 mars 2010

Depression - en dödlig sjukdom

Efter dagens tragiska löpsedlar om en man som tagit sitt liv tänker jag igen på hur farlig och förminskad depression är som sjukdom.

"Lite deppig" har inget att göra med en riktig depression.
Det går inte att "rycka upp sig".

Förstår man inte det som närstående är det bättre att hålla käften. Och bara finnas där.

Våga se människan som mår dåligt. Precis där hon är. För läget är inte bättre än den människan mår. Våga se det.

Se till att människan får hjälp. Ring varje dag och hör att hon lever. Ta hand om din egen rädsla för döden så att den som är sjuk slipper trösta dig.

Men ändå, om inget hjälper, om den dödliga sjukdomen fick dödlig utgång, unna människan att slippa smärtan.
Om någon dör i cancer säger man "hon slipper i alla fall lida mer". Den själsliga smärtan är lika vidrig som den fysiska - bara svårare att förstå.

Jag är djupt sorgsen för alla som mist sitt liv till depressionen och jag förstår den förtvivlan som anhöriga känner. Men när vi förlorar kampen är det just för att sjukdomen var obotlig. Oavsett om det gäller cancer eller depression.

Efter en svår kamp har någon äntligen fått vila.
Det finns ingen skuld att fördela.

/Emma

torsdag 25 februari 2010

Glömt något?

Med vänster pekfinger.


"Vi drabbas av dolda rysningar och mörka varsel, men vi ser ingen utväg och ytterst få drar slutsatsen att det denna gång handlar om människans sedan länge glömda själ."

Carl Jung


/Emma

tisdag 16 februari 2010

Tidningen Hälsa nr 3 - jag är med! Not...

Om nu allt blir som planerat ska det finnas en intervju med mig i Tidningen hälsa nr 3 som utkommer i slutet av månaden.

Fast inget blir riktigt som planerat ; ) Det blir i nr 5 i maj... hoppas jag.

Då skulle jag naturligtvis vilja skriva en massa intressanta saker här som har med artikeln att göra, men tyvärr blir det lite senare...

I morgon ska jag operera min axel och det är väldigt bra för nu har jag väldigt ont. Men det blir allt att vila från datorsittande också (ett tag...).

En sak vill jag skriva i alla fall om det svåra att inte vilja leva.
Jag tror inte på att leva för någon annan. Därför lever jag inte för barnet - men jag lever ändå på grund av att han lever.

Det är stor skillnad på att ha en anledning att lyfta telefonluren och ringa efter hjälp och att inte ha det.

"så mycket stolthet man har råd med" kan Du köpa via förlaget på www.trombone.se

Och nu kommer våren...

/Emma

söndag 14 februari 2010

Sökmotor skänker bort vinsten

Har du Google som sökmotor?
Byt till Growyn.

Det är en sökmotor på nätet som ger bort hela sin vinst till bland annat Naturskyddsföreningen.

Byt på www.growyn.com

/Emma

torsdag 11 februari 2010

Lex Maria för socialtjänsten

I veckan har det stått i tidningarna att man funderar på att införa en Lex Maria-lag för socialtjänsten gällande barn och ungdomar.
Självklart är det bra att man blir skyldig att anmäla missförhållanden - men varför ska inte detta också gälla vuxna?

Jag har en fundering som grundar sig i erfarenheter från mitt arbete med hemlösa missbrukare.

Om man har diskuterat LVM (att tvångsvårda någon) för en person och detta nekats pga av ekonomiska skäl och personen inte långt senare dör av sitt missbruk och sina levnadsförhållanden - borde inte detta utredas?
Om vi som arbetar på boendet och ser personen varje dag förespråkar LVM, deras socialsekreterare håller med, men dennes chef säger nej - ska man inte kunna utkräva ansvar för dödsfallet?

I de flesta organisationer och företag utvärderar man och lär sig av sina misstag.
Detta borde i högsta grad anammas av socialtjänsten som arbetar med människor.

Själva boendet har nu flyttat.
19 platser har blivit 69.
Från att ha varit minst två personal på 19 boende ska vi nu kvällar och helger vara tre personal på 69 boende.
Stockholms stad klappar sig själva på axeln då de lyckats i det närmaste halvera dygnskostnaden per plats - att de i samma slag gör det närmast omöjligt att bedriva en meningsfull verksamhet då denna bygger på personlig kontakt och ömsesidigt förtroende nämns inte.

Allt är nytt och det är en smått kaotiskt inkörningsperiod förstås - men bemanningen är tyvärr inte tänkt att öka bara för att flyttlådorna töms.

/Emma

måndag 8 februari 2010

Sprutbyte till narkomaner

DN 8/2.
"Narkomaner får sprutbyte trots M-nej"

"Min bedömning är att vi kan få majoritet även om Moderaterna röstar nej", säger Folkpartiets landstingsborgarråd Birgitta Rydberg.

Det får vi verkligen hoppas.
Sprutbyte ska inte blandas ihop med en liberal syn på droger.
Sprutbyte är en hälsoåtgärd som sparar liv och lidande (och pengar då samhället slipper dyra bromsmediciner och kostnadskrävande vård).

Det skulle onekligen också bli säkrare för de som arbetar med missbrukare om färre smittades med hepatit och HIV.

Ett argument mot sprutbyte har varit att det skulle vara som att acceptera missbruk.
Men här ska ni får höra: Sprutnarkomaner är inga småungar födda i går - de VET redan att missbruket är skadligt...
Helt oavsett hur många pekfinger vi svänger med i luften.

Att minska smittspridningen av livshotande sjukdomar är ren medmänsklighet - vart enda liv är värt att skyddas, inte bara ditt och mitt.

/Emma

lördag 6 februari 2010

Fina fisken

Extremt lättlagat! Recept ur Anna Bergenströms "Annas mat".

Annas saffransfisk

Räkna 400g fryst fisk för 4 personer (lite snålt/E). Observera att just den här bjudrätten blir allra bäst med fryst fiskblock - det låter egendomligt, men så är det...

Placera det hårdfrusna fiskblocket (fisken ska inte tinas) i trång smord form.
Häll i en liten kastrull 3 dl grädde, 1/2 paket (1/4 g) saffran, 1 kryddmått papkrika, 1 tsk söndersmulad dragon, 1 knapp tesked salt, några tag med svartpepparkvarnen. Koka upp detta som hastigast och slå över fiskblocket.
Sätt formen i 200-225 graderugnsvärme i 40-45 minuter.
Servera den läckert gula fisken med t ex kokt potatis och små gröna ärtor.

/Emma

tisdag 2 februari 2010

Kahlil Gibran

En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade:
"Tala till oss om Barnen."

Och han sade:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig självt.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.

Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar,
ty de har sina egna tankar.

Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.

Ty deras själar dväljs i morgondagens hus som ni inte
kan besöka, ens i era drömmar.

Ni må sträva att efterlikna dem,
men sök inte göra dem lika er.

Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte
hos den dag som flytt.

Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut
som levande pilar.

Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han
böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå
snabbt och långt.

Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen som flyger, älskar Han
också bågen som är stadig.

Dikt av Kahlil Gibran i Profeten.

/Emma

lördag 30 januari 2010

Fullmåneceremoni

Fullmåne. Full kraft.

Solen var röd när den gick ner bakom gården och vi mötte skidåkare på väg hem.
Men vi svängde upp i skogen och pulsade bort från väg och stängsel, följde rådjursstigen och stannade vid bergskanten med den vida utsikten.

Vem gräver i myrstacken, vems klor gör sådana märken?

En eld. Att värma kängor, händer och trummor vid.
Vi kallar sex riktningar - jag, Korpsyster, Bror och Syster. Vi kallar och ställer oss i harmoni med universum, med det stora mysteriet.

Vi ljudar runraden som spelar oss spratt.
Vi trummar, skallrar, sjunger vilda gallrar. Kontakt med Modern och Vargen. Vi samlar kraft, vi tar kraft, vi skickar full styrka till vargstammen att leva vilt och friskt i vårt land.

Vi hyllar diserna och det spirande under marken... alverna glädjs med oss.
Vårglädje! Gåvor till elden, en bön.

Runpåsen kommer fram. Samma igen - fatta nu då Emma!

Och månen kommer... Röd och klädd i molnslöjor med stjärnor ovanför. Gammelmor med minnen.
En mugg kaffe och en smörgås. Kalla tår.

Vi samlar oss. Tackar rimtursarna. Tackar de vi kallat. Tackar de vi inte kallat som kommit ändå. Dags att släcka elden. Dags att lämna platsen.
Ett skratt, en skatt, en ny vår - vad bär den med sig?

Vem vet.

/Emma

onsdag 27 januari 2010

Kvällens sista tanke

Om tillfälle ges brukar jag prata lite med Gudinnan innan jag somnar.

Tacka för dagen. Det blir mest så faktiskt.
Om jag pratar högt till någon blir jag tvungen att tänka igenom, ha lite distans.

Nog var jag fånig som skrek åt barnet när tålamodet tog slut. Barnsligare än en femåring.
Jag kan be om att klara liknande situationer bättre i framtiden. Jag delar med mig av intentionen och tar den på allvar.

Jag tänker på hur lyckligt lottad jag är som har en partner som är lugn och trygg. När jag blir lite avig och säger att jag känner mig orolig, svarar han bara "Jag förstår det".
Det kommer andra dagar när jag är kärlek ut i fingerspetsarna. Det kommer andra dagar när jag bara vill gråta. Han vet bättre än att döma det ena framför det andra. Han bara bekräftar mig som jag är.

Jag kan be Henne om styrka inför något speciellt, att gå vid min sida.
Men även de dagar när vi trillar i säng samtidigt och slutkörda tänker jag kort igenom dagen.
Jag försöker vara nöjd om jag gjort mitt bästa. Om jag fortsätter i rätt riktning fast målet är långt borta.

Mina sista tankar blir över tre bra saker som dagen hade med sig.
I dag toppar middagen med maken och femåringen. Vi åt världens godaste hemsnickrade pytt-i-panna (öhh, barnet åt mest potatis) och satt och pratde länge tillsammans om resor vi hoppas kunna göra någon gång...

Vi satt i den där stillsamma vardagslyckan. Vi rullade utan ansträngning med världen, till Gudinnans och universums förtjusning.

/Emma

tisdag 26 januari 2010

"Som en pascha"

DN söndag 24/1 2010.

Svante Tidholm har gjort en dokumentär om en bordell i Köln.
Sonia, en ung prostituerad rumänska, menar att hennes jobb är viktigt, enligt henne förhindrar det många våldtäkter på gatorna.
I Rumänien har Sonia blivit våldtagen sju gånger.

Vem har sagt till henne att det är hennes sak som offer att återigen bli ett offer för att rädda andra?
Jag förstår att hon behöver göra sitt genomlidna helvete förståeligt, kanske till och med få ett uns av mening, genom att försöka hitta någon slags logik.

Men sanningen är förstås att hela ansvaret på män som våldtar ligger på dessa män.

"..män redan som barn får lära sig att hålla undan sina känslor, inte gråta. Den här grundkänslan av... ensamhet försöker männen bryta."

Genom att köpa sig en stund av makt. För det är bara i uppenbart överläge män vågar vara sig själva, eller?

Svante vill tydligen ha sex oftare än sin partner.
- Jag tror att problemet är vanligt och ville ta ned min fråga till en vardaglig nivå, förklarar han.

Vad detta problem har med prostitution att göra förstår jag inte riktigt.
Det här är väl något man pratar med sin partner om - inte går man ut och köper en annan människa...

För den delen kan jag efter en helt ovetenskaplig enkät i bekantskapskretsen säga att kvinnors "huvudvärk" är ungefär lika vanlig som männens "jag måste sova, ska upp och jobba i morgon".

Om sex och närhet ska man öppet prata med sin partner, så tar vuxna människor ansvar för sig själva och sin relation.
Tyvärr är majoriteten av torskar i Sverige gifta eller sambo och har barn ( http://www.stockholm.se/prostitutionsenheten )så "vuxenheten" har väl inte slagit igenom riktigt.

Men sex i sin relation och könsköp är två olika saker att diskutera, vilket ägaren till bordellen i Köln beskriver så här när Svante frågar hur det skulle kännas att tvingas sälja sin egen kropp:
"Män säljer inte sex, män köper sex."

Ja, så länge vi behåller en patriarkal könsmaktsordning.
Men när den bryts kommer också den fjortonde mannen, i Sverige har var 14:e man köp kön (Nordic Gender Studies)att tvingas ta bort skygglapparna och se sina "köp" som människor - och inse vad det betyder också för sig själv att vara människa.

/Emma

fredag 22 januari 2010

Sorg

Det har inte varit så många dödar i mitt liv. Kommer väl fler med åren.

Men på 18 månader har jag fått uppleva två.
Den första fick mig att tappa fotfästet och förståelsen.
Den andra lämnade mig i trygg förvissning om att allt var som det skulle.

Nu vet jag att ingen relation har gått förlorad, de har bara förändrats. Mycket tid vid den första graven gick det innan jag kunde se det.
Innan jag kunde lyssna. Innan jag hörde.

Jag undrade varför han var borta och jag kvar. Han svarade:
"Du måste förstå att allt är ett. Så länge ditt hjärta slår, slår mitt hjärta."

Om jag bara stillar mig och känner mitt hjärta slå så vet jag att det är sant.

Men innan jag kunde lyssna var jag vilse i verkligheten.

Följande dikt av Henrik Hallgren fanns publicerad i Mimers källa, höst & vinternumret 2009.

Sorgens beröring

Sorgens beröring
Att du lämnat oss.
Sorgen
För några en tsumani
Som kastar allt överända
Som raserar, som skakar livet, hårt och smärtsamt.
För andra, en tyst viskning i hjärtat
Av tomhet och saknad.

Sorgen griper oss, klöser oss, smeker oss
Håller om oss, berör oss.

Sorgen pekar mot allt det vackra som varit.
Sorgen minns alla varma skratt, alla nära stunder.
Sorgen finns för att kärleken finns.

Sorgen. En spegel för vår egen dödlighet.
Allas vår resa i livets och dödens stora hjul.
Din kropp är aska nu, snart tillbaka till jorden.
Genom dig skall tusen blommor blomma, genom dig
Skall livet åter spira.

Du är borta nu, ändå är du här.
Genom minnenas band formar vi en ring
Av gemenskap.
En ring där du alltid har en plats.

Sorgens beröring.
Som en tsunami.
Som en stilla viskning i hjärtat.

/Emma

tisdag 19 januari 2010

Leva i andra hand

Att inte vara hos sina barn

när de är små

är som att be någon

gå på bio åt sig.

Gunnel Linde


/Emma

måndag 18 januari 2010

Störande uppförande?

Stör du dig ibland på att berusade människor raglar runt och sjunger på förortstorget nära Systemet?

Stör du dig på att drogpåverkade människor står i sin egen värld och knäar just där du tänkte gå?

Stör du dig på att hemlösa tigger på stan?

Jag stör mig extremt mycket på att någon år efter år får leva i missbruksmisär utan att någon lyckas hjälpa dem.
Jag stör mig väldigt på att vi i det välmående Sverige fortfarande har människor som sover på gatan.

Men nu finns de alkoholister, narkomaner och hemlösa så då ska de banne mig synas också.
Bättre ställt är det inte här i landet och då ska problemen också synas där vi sätter våra fötter och ligga i vårt knä så att vi inte glömmer.
Så att vi inte väljer att blunda.
Så att vi inte har valet att titta bort.

Så här ser det ut i Sverige i dag - vad tycker du att vi ska göra åt det?

/Emma

onsdag 13 januari 2010

Mamma, det ligger någon på marken!

En sen eftermiddag innan jul var jag på väg till affären med den krassliga femåringen i vagnen.
Han hade en annan utsikt än mig och när jag travar förbi busshållplatsen säger han:
- Mamma, det ligger någon på marken.

Jag såg bara ryggarna på ett tiotal människor som väntade på bussen. Men när jag böjde mig till hans horisont såg jag att han hade rätt, det låg en man på marken mitt i busskuren. Bredvid stod människor som antingen tittade bort eller tittade på - ingen gjorde något.

Jag suckade en smula, någon ängel är jag förvisso inte och en smula bråttom hade jag. Men man lämnar inte en människa på marken heller så jag parkerade vagnen några meter ifrån och satte mig på huk. Mannens ögon var slutna och han låg stilla.
Jag började tala till honom, fick knuffa lite lätt på axeln och efter ett tag fick jag någorlunda kontakt. Jag frågade om jag skulle ringa ambulans men han avböjde trots blodet i ansiktet. Systemkassen och mannens skick tydde på missbruksproblem.
Upp till sittande ville jag i alla fall ha honom och se att han kunde sitta själv. Efter ett misslyckat försök fick jag hjälp av en man - det var bara denna man under hela tiden som gjorde någon ansats att hjälpa till.

När den blodiga mannen satt säkert själv och visade att han inte ville ha mer hjälp tog jag tag i vagnen och skulle gå. Då kom en av de äldre åskådarna fram till mig.
- Har du någon med honom att göra?
Jag förstog inte vad han menade.
- Har du något med honom att göra?
Nu förstod jag, nej, kunde jag meddela, mannen var för mig obekant.
- Du ska ha mina komplimanger för vad du gjorde, sa han och skakade min hand.

Inte förrän jag vänt mig för att gå kom orden i fatt mig, så jag vände mig till de som stod där och sa:
- Vi har alla med honom att göra.

Vad är det som gör att vi kan se en människa på marken utan att agera?
Jag tror att man inte vågar, är rädd. För det är väl inte så illa att man kan se någon ligga på marken utan att reagera?

Det är inte svårt. Det är inte farligt. Inte ens om det inte är farbror Svensson.
Börja med att tala - rör inte och kom inte för nära.
Får du ingen reaktion fortsätt tala och ge människan en vänlig knuff.
Får du inte kontakt - ring ambulans.

Ge hjärt-lungräddning. Om du av någon anledning inte vill ge mun-mot-mun så gör i alla fall hjärtkompressioner.
Det är bättre att göra något än att inget göra!

Men för det mesta snackar man en stund, ser till att människan är ok och skiljs sedan åt.
Hade jag legat på marken hade folk rusat dit för att hjälpa. Impulsen är att hjälpa, låt ingens utseende komma emellan.

Jag frågade barnet senare om han tyckte att situationen varit otäck. Det tyckte han inte. Han föreslog att mannen kanske kunde få bo på boendet där jag jobbar eftersom han såg sjuk ut.
Det enda som var otäckt, sa femåringen, var att när jag såg hur sjuk han var började jag tänka på att jag också ska dö.

Är det därför vi människor är så rädda? För att vi ser oss själva i utsatta människor och klarar inte tanken på vår egen förgänglighet?

Det vore bättre om vi vågade se som barnet. Våga säga till. Vågade känna efter och vågade sätta ord på känslorna.
Och glömde allt för en stund med glass och tecknad film i en varm famn eller filt.

/Emma

Och vänta er ingen tacksamhet (men kanske en uppfriskande utskällning som visar att människan är vid god vigör) - man bryr sig inte om för att få diplom. Man bryr sig om därför att det är människans sanna natur.

måndag 11 januari 2010

Det här nya året

Det här nya året har börjat med en fantastisk vinter. Till och med här i Stockholm.

I dag är det soligt, klart och kallt. En promenad på en frusen sjö gjorde mig så glad över vintern. Snö och rimfrost, solen i trädtopparna och jag - jag finns här i allt detta. En gåva från Skade där kylan väcker slöa tankar och skönheten värmer hjärtat. Och jag blir lugn i hela mig.

Sådana stunder behöver man varje dag. När inga tankar mal och jag bara är. Här. Där jag är.

En grå och fuktig dag kanske man behöver hitta lugnet någon annanstans. I ett hett bad. I ett långt telefonsamtal med en vän. I att lugnt och långsamt städa ur det där j-vla köksskåpet som samlat damm och fett så länge. Om jag vet att jag har tid blir det till vardagsmeditation. Och vad glad och nöjd jag är när det är klart.

Att leka med ett barn. Att tända ett ljus. Att titta på trädet i vardagsrummet som vi klätt fint (den får stå ett tag till).

Den lugna stunden när världen får vänta. Eller är det kanske just då jag verkligen är i samklang med världen?
Jag lovar mig själv många stunder av inre lugn under 2010.

/Emma