tisdag 30 november 2010

Magi?

Magi är ett ord som drar vissa människor till sig som nattfjärilar till lågan. Magi är också ett ord som används för vissa människors vardagliga aktiviteter. Magi kan också vara ett ord som får människor att slå bakut (även om de tycker att häxbränningarna var lite att ta i).

Själv sysslar jag inte med magi.
Att sitta i stillhet och trumma för att sända hjälp till någon är inte magi.
Att dra runor när man behöver vägledning är inte magi.
Att göra en resa för att möta kunskap utan fysisk kropp är inte magi.

Det är helt enkelt att utnyttja sin förståelse av hur universum fungerar på ett sätt som inte skadar utan tvärtom gagnar människor.
Det är inte magiskt att runan ger riktig vägledning - det är så runor fungerar om man handhar dem på ett riktigt sätt.

Jesus var död i tre dagar och återuppstod sedan från de döda - magi?
Han föddes av en jungfru - magi?

Jag vet inte, fråga någon som är kristen.

Bara orden: "Gör mot andra som du vill att de skall göra mot dig" - rymmer otroligt mycket acceptans, var och en vill nog att vi ska göra lite olika saker - men alla vill de att vi ska göra gott.

Om inte Jesus (som var mycket klok) radade upp en massa sätt att göra gott på fel sätt behöver kanske inte hans efterföljare ha det som hobby heller.

/Emma

tisdag 9 november 2010

Gud i oss alla - enligt Lossky



Ljus av ljus heter boken med teologiska texter av Vladimir Lossky.
Lossky pekar på att Gud finns i oss alla och jag jämför med Buddanaturen som vi alla äger enligt buddisterna.

Lossky funderar kring hur någon kan vara satt att predika över andra när vi alla har lika värde i Guds ögon och faktiskt lika mycket Gud i oss.
Han har även mycket intressanta tankar kring tid. Att tiden som går och evigheten är beroende av varandra. Upphör tiden som vi känner den upphör även evigheten. Men utöver detta finns sfären där Gud dväljs - helt utanför vad vår tiduppfattning kan tänka sig - jag tänker här på Tao, flödet som går utanför tid och rum.

Jag är ju inte kristen och jag kan helt enkelt inte med arvssynden - tanken är bisarr för mig.
Men Lossky får mig att förstå det fantastiska, nästan obegripligt stora, i Guds kärlek genom att berätta om Jesus. Om man bortser från att Sonen skulle frälsa oss från våra synder och tänker tanken att Gud sänder, och Jesus (som är både gud och människa) väljer att komma till jorden för att lära känna människorna. För att finnas hos oss kommer det gudomliga till människan - faktiskt i människans kropp - och får känna på svek, smärta och död.

Och i fråga om döden håller jag med Lossky - den är inget slut och inget nederlag, döden är transformation. Just den insikten (hur man än ser på en ev. fortsättning) är nyckeln till att släppa en av människornas största rädslor, och på ett sätt faktiskt bli osårbar.

Om Luther kan ta ett steg åt sidan kanske vi kan anamma Mäster Eckhart istället när han utropar: Ögat jag ser Gud med är samma öga varmed Han ser mig!

Tyvärr hann lånetiden gå ut innan jag var färdig med boken men jag ska köpa den och läsa färdigt. En sådan här bok vill jag ha i bokhyllan för att kunna plocka fram ibland och fundera vidare över.
Lossky inspirerar mina tankar.

/Emma