fredag 22 april 2016

The Funkadelicious is Gone

Jag vet. Lemmy. Bowie.

Men Prince!
Det måste vara duvgråt som hörs där inne i hjärtat nu. Shit.

Undrar vilka artister och vilka låter mina barn kommer att bära med sig genom livet? Knappast Niklas Strömstedts Om, som helt sopar undan fötterna för mig varje gång jag hör den - fortfarande. Nej, inte för att den är det största musikaliska mästerverket genom tiderna, men, men... ni som var med fattar.

Helt säkert kommer de aldrig att fatta hur extremt gärna jag ville bada i det lila regnet - och helt säkert kommer jag aldrig att fatta de musikaliska trådar som löper genom deras liv. Men jag är glad att det finns folk som tar sig tid och ser som sin uppgift att skriva den musiken.

Nu börjar Purple Rain... schhh!

/EH